Matte säger att det viktigaste om man vill hitta trattkantareller, är att ha tålamod och gott om tid. Man får inte jäkta, säger hon. Svamparna gömmer sig nämligen för människorna!

Hon säger att man måste sitta alldeles stilla på huk en stund och prata vänligt till dem. Då plötsligt reser sig de små gulbruna hattarna ur mossan, och det är bara att skörda. Och hittar man EN familj, säger hon, så kan man vara säker på att där står flera andra i grupp alldeles bredvid......

Jag älskar att gå i skogen! Fast - när matte tittar efter svamp, så blir det döööötråkigt! Då går hon så långsamt och inget händer. Då är hon tvungen att ta mig på snöret, annars går jag hem!

Vi hittade litet. För mig kan det gärna få vara. Jag tycker bättre om kött. Svamp - usch!

Vad skönt det är att vila bland sidenkuddarna i soffan! Matte håller bara på med ponnierna, ja hon går ju promenader med mig förstås, men.... mycket ponnytid är det!   Suck...